Konfucianismen

Konfucianism är en av Kinas tre klassiska religioner eller filosofier. Konfucius eller mäster Kong levde enligt traditionen ca. 500 år f.v.t. Han lärde ut vördnad av förfäderna och lydighet mot härskaren. Konfucianismens betydelse har visat sig vara större på det samhälleliga än på det religiösa planet. Från Kina spreds den konfucianistiska filosofin vidare till Japan, Vietnam och Korea. 

Konfucius förespråkade inte någon tro på en personlig gud. Enligt honom härskar den opersonliga men viljestarka himlen över världsalltet. Himlen ger härskaren mandatet att härska och genom att handla rätt kan härskaren upprätthålla sitt mandat. Inom konfucianismen betonas mänsklighet och ritualerna. Konfucius betonade ömsesidighet och han framställde sig inte som någon religionsgrundare, men man började senare att offra till honom. I de flesta kinesiska städerna finns ett wen miao, lärdomens tempel, var man vördar Konfucius. 

En av de viktigaste idéerna i konfucianismen är de fem banden. De fem banden är olika typer av relationer eller förhållanden som är grunden för ett fungerande samhälle. Detta är de olika förhållandena:

- Furste och undersåte
- Man och kvinna
- Föräldrar barn
- Äldre bror och yngre bror 
- Äldre vän och yngre vän

Fursten skall vara god mot undersåtarna, vilka skall visa sin lojalitet mot fursten. Mannen skall visa kärlek mot hustrun, som skall visa lydnad mot mannen. Fadern skall visa kärlek mot sonen, som skall visa vördnad mot fadern. Den äldre brodern skall visa välvilja mot den yngre brodern, som skall visa respekt mot den äldre brodern. Den äldre vännen skall visa trofast hänsyn mot den yngre vännen, som skall vara trofast och visa aktning för den äldre vännen.




Yin och Yang är den symbol som bäst beskriver konfucianismen

Det finns speciella riter för hur man skall bemöta varandra och regler för hur personer i de fem banden skall bemöta varandra. Konfucianismen är väldigt familjeinriktad, dyrkan av förfäder och lojalitet mot familjen är väldigt viktigt. De äldre männen i familjen är vanligtvis de som har mest respekt och mest att säga till om. 

Då konfucianismen blev en stadsideologi skulle ämbetsmän utbildas och studera de ortodoxa konfucianska skrifterna. De konfucianska skrifterna är: Vår- och höstannalerna, Dokumentens bok, Riternas bok, Sångernas bok och Förvandlingens bok, dessa skrifter innehåller myter om delar av Kinas historia. En annan viktig sak som medfördes då konfucianismen blev en stadsideologi var idén att statstjänstemän skulle väljas till sina jobb genom att vara dugliga, och inte för att man fötts i en viss ställning. Först motsatte sig dock konfucianismen sig detta men senare beslöt man att införa meritokrati istället för aristokrati.

Konfucianismen har indelats i flera olika riktningar som tolkar religionen sinsemellan på olika sätt. De centrala verken inom konfucianismen har alla sammanställts efter Konfucius livstid. Det viktigaste av dessa är ''Diskussioner'' som består av Konfucius kommentarer och tankar. De religiösa drag som ingår i konfucianismen utgörs främst av förfädradyrkan och återspeglas av den roll som Himlen spelar i dess tänkande. Konfucianismen har påverkat det Kinesiska tänkandet och har länge varit makthavarnas religion.